Dikter om ovisshet inför – och drömmar om – framtiden

Av Sune Hallsten

BITTERLJUVT
Jag fick en stickling från någon jag håller av.
Jag ser framför mig hur den flyttas
Från lägenhet till bostadsrätt till hus
Som en symbol för en kärlek som aldrig vissnar.
Jag ser framför mig hur jag måste kasta den
Trots frodiga gröna blad,
För att jag inte tål att bli påmind
Om ett liv då hon fanns kvar.
Den som stuckit sig förr vet att sådana taggar sitter djupt,
Att få en stickling från någon man håller av kan vara bitterljuvt.

DU KÄNNER HONOM
Du känner honom tillräckligt väl
För att veta att han kommer klara sig.
Hela livet har han lappat ihop det som är trasigt,
Han kommer att fylla den krater du lämnar också.
Och nästa efter det.
Mer pålitlig än åldrandet är hans förmåga att fortsätta.
Nästa morgon cyklar han till jobbet i solen igen.
Hans kropp byter ut de celler som har vidrört dig.
Jag vet inte om det är tragiskt eller fint,
Det är så det är.
Du vet att han tänker på dig,
Om du känner honom tillräckligt väl.

SVAREN KOMMER FINNAS DÄR
Jag har alltid letat efter saker där de borde vara,
Trots att jag alltid funnit dem när jag minst har anat.
Jag lämnar stigen och trampar upp en ny väg,
Vandrar rakt ut i skogen och litar på att svaren kommer finnas där.

EN TILL CHANS PÅ LIVET
Om jag fick en till chans på livet.
Då skulle jag säga till andra,
Alla de fina tankar jag tänker om dem.
Jag skulle skratta mer.
Jag skulle spara ordet trött till de dagar jag verkligen är det.
Jag skulle krama oftare och hårdare.
Jag skulle tillåta mig själv att vara arg och ledsen.
Jag skulle aldrig sluta skriva.
Om jag fick en till chans på livet.

ETT MINNE GRÅTT
Ett fallet löv,
Och sommaren är ett minne blott.
En varm vind,
Och vintern är ett minne grått.
När snödroppar kommer har vi förlåtit allt.
Snart ser vi charmen i det som var kallt, kargt och ensamt.

DE DAGAR
Kommer du orka med mig,
De dagar jag inte orkar med mig själv?
De dagar min kittel inte kokar över,
Utan kokar torrt?
Jag minns när jag var liten.
Jag såg en tunnel gjord av granar
Som kroknat under tyngden av blöt snö.
Så bedårande önskar jag vara i dina ögon,
De dagar jag hellre vill dö.

BORDE
Jag kanske borde vara deprimerad.
Det är så mycket som man borde.
Jag borde jobba tills jag dör.
Jag borde ha fru, barn och hus.
Jag borde måla köket vitt.
Jag borde inse att kärleken har gränser.
Jag borde köpa bil.
Jag borde växa upp och sitta still.
Det är så mycket som man borde,
Men inte vill.

DET ÄR SÅ
Dörrar öppnas och dörrar stängs,
Det är så dörrar gör.
Drömmar dröms och drömmar slängs,
Det är så drömmar gör.