Av Ulrika Kerstinsdotter
När jag tänker på framtiden tänker jag på dig, och mig. På hur vi har det i den nya framtiden.
Vi har blivit äldre du och jag. Vi är äldre aktade medborgare i ett nytt samhälle. Vi behöver sällan åka till läkaren eftersom vi numera har en AI- läkare hemma. Den består av en skärm och en liten handhållen scanner som vi för över kroppen. AIn berättar sedan vad som behöver göras och så gör vi så. Det är verkligen så skönt att slippa gå till en mänsklig läkare som bara kan lägga 8 minuter på dig. Behöver vi lämna prov gör vi det hemma och skickar sedan iväg dem med drönare. Det är också med hjälp av drönarna som vi får hem varor, mediciner eller nåt annat vi beställt. Måste säga att jag inte tyckte om det från början men nu har jag vant mig och tycker snarare att det är jobbigt att behöva träffa andra människor. När vi passerade pensionsåldern fick vi hjälp med städandet av kommunen. Alla som fyllt 67 har rätt till en städrobot, det sparar mycket pengar åt det offentliga. Det är en ny standard. De nordiska länderna var först ut. Min man är dock missnöjd över att vår hemkommun ännu inte uppdaterat modellen. I Danmark, där han kommer ifrån, kan man numera få en städrobot som även erbjuder sextjänster. Själv tycker jag att det är lite skönt att uppdateringarna av hårdvaran inte går så fort.
De ständiga rapporteringarna om sura regn, radioaktivt sot och cancerogena uv-nivåer har gjort att vi bara vistas utomhus i korta stunder. Då är det skönt att vi har våra nöjeskapslar. Man kan säga att de liknar två jätteägg som vi lägger oss i när vi vill ha lite underhållning. Vi fäster elektroder på kroppen och nu efter implantatet i hjärnan behöver vi inte längre VR-visiret utan en ögonbindel räcker. Man ställer in önskad temperatur sen är det bara att välja vad man vill göra. Uppleva en film, spela ett spel eller resa någonstans. Ibland upplever vi tillsammans och ibland vill man uppleva själv. När kapseln aktiveras så är det min avatar som agerar. Det är jag i 30- års åldern. Men jag uppgraderade mig lite. Saker som jag alltid haft komplex för. Det är så mycket skönare att leva i den virtuella världen. Här finns inga begränsningar. Vi är unga och starka. Vi utforskar, går på äventyr och reser. Det är irriterande när vår fysiska kropp säger ifrån. Den vill äta eller gå på toaletten. Men nu har vi bestämt oss för att inte lämna våra kapslar förrän vi är klara. Förra veckan beställde vi blöjor och dropp. Ikväll går vi in och besitter Mount Everest. Bara du och jag.