Av Ida P
112
Tunnelbanan rör sig som en sköld
på sätena finns spår av liv
och mellan fötterna rinner öl
dörrar öppnas
dörrar stängs
i handen vilar nycklarna
formade till ett vapen
alltid i beredskap
fötterna går på tå i skorna
för att tysta klackarnas eko
kylan träffar ansiktet
ansiktet som inspekterar skuggorna
och beaktar ljudet på avstånd
112 har en väntelista
och vissa är inte med på den
Avdelning två
Dörren är mörkgrå, till avdelning två
där ligger åttiofem, som längtar hem
med diagnoser
dåliga prognoser
psykoser
Bädd ett utplånades, av alla krav
kapitulerade som en slav
när samhället fortsatte piska
hörde han röster viska
Den tredje skulle till toppen
men hade ett mörker i kroppen
Han läste böcker om taoism
Men ändå fann de sot i varje organism
den fjärde blev utsatt för våld
Men läkaren var såld
traumatiserad när de gav beskedet
“tillbaka till ledet”
när hon sedan föll till marken
och fick sparken
tog de hennes barn som skrek
förlorad till en värld av svek
Bädd fem, en förlorad själ
svalt ihjäl
bland högar av mat
som serverades med tjat
avdelning två
där de små
lämnas kvar
i förvar
änglar flyger där
desperata i misär
folket utanför
det ej berör
går runt ovetande
inget letande eller petande
tills de själv ingå
på avdelningen två
Medan världen går under
Det droppar från stuprännan
Och folk utan paraply klagar på regnet
Medan världen går under
Ser det på tvn
Byter kanal
Glömmer bort
Läser nyheterna
och suckar
men glömmer bort igen
Hör en diskussion
Får ont i magen
Glömmer bort igen
Låtsas som att världen bara finns här
Går förbi en hemlös
För upptagen med att springa till bussen
Hör en kvinna som gråter
tittar bort
och höjer volymen i hörlurarna
Ser människor som demonstrerar
och som transporteras bort
extremister står det i tidningen
Dricker ett glas vin
och funderar på nästa semester
medan världen går under
Du är övervakningssamhället
Du är en oändlighet
Du ger mig alltid svar
Du finns alltid där
Och
Du skyddar mig
Men du
Vet allt om mig,
Du ser allt,
Du granskar mig
Du styr mig
och
för mig dit du vill.
Du bestämmer alltid vägen.