Happy days

 Av Lottie Ålhed

När jag vaknade var någonting sig inte riktigt likt, trots att allt verkade vara som vanligt.

Termosen stod och väntade på sin vanliga plats och vid köksbordet stod min stol på sin vanliga plats. Tidningen hade jag som vanligt ögnat igenom och tänkt ”Den här artikeln borde någon läsa”

Allt var egentligen som igår, i förrgår, i förra veckan eller veckan före den. Ändå var någonting annorlunda.

Ett skimmer av framtidsiver. En känsla av att befinna sig mitt i en glädjeexplosion av glitter och glamour. Kanske var det rent av en eufori av sällan skådat slag jag i ett trollslag kände.

Då jag såg ut genom mitt fönster och erfor en förbluffande vacker syn på vandring genom byn. En påfågel ute på promenad på väg in emot vår vackra stad.

En sådan som gör att man genast vill glömma allt inskränkt och smått.
När man följer i de färgglada fjädrarnas spår längs vägen den gått.

Tänk att en enda fågel kan göra en så glad att man genast vill slita sig från vardagens grå tristess och själv gå i den stolta parad som är allas ! ingen nämnd och ingen glömd.
Bara  en  gång om året.

nittonhundra nittiotvå

Av Birk Andersson

öar och hav
det är allt
som finns kvar

vågorna 
ska hindras
med vallar 

men de har börjat
bosätta
sig på dem

även
på havens
plastöar 

tills
ännu en
super el nino

spolas de i land
vid liv
möter de allt

allt annat
än vad
de behöver

skogarna
är
åkrar

från granar
växer
äpplen och mandlar

drönare 
planterar
pollinerar

besprutar
skördar
fraktar

skjuter
gnagare
människor

åkrarna
är
öknar

krackelerad
betongjord

kväve
fosfor
kalium

fanns

näringsbrist
även
för de boende

tältläger
efter
tältläger

människor
utan rötter
utan fötter

städerna
är 
öar

ringlinjerna
är
vallar

gatorna
är
grusade

asfalten
har återprocessats 
till olja

en fontän
sprutar saltvatten

fågelkvitter
från högtalare

blommande grönska
på muralmålningar

målade 
med solfärg 

men energiproduktionen
räcker inte

till väderdrönarna
matfabrikerna
underhållningen

städerna
är fängelser
eller fästningar

det är svårt
att veta
vem som skyddas

förutom
centrums
energifurstar

de
som inte flytt
värmeöarna

till nya zeeland
falklandsöarna
grönland

de
kontrollerar
lillebrorssamhället

under tiden
som stadsborna
springer och cyklar

på maskiner
kopplade till
ai-generatorer

under tiden
som de sover
i sina syrgaskammare

är de uppkopplade
till allt och alla
genom tredje ögat

det finns
inget behov
av övervakning

när alla filmas
konstant
av varandra

det finns
ingen risk
för revolution

utan 
möjlighet
att tänka

när de
sliter ut sig
på arbetsgymmen

för att
graderas som 
energikreatör

för att
kunna köpa
matprodukterna

äppelcidersmör
nötvinäger 
svampkakor

för att 
få energi
till arbetspassen 

det finns
ingen risk
för flykt

när de 
en gång i veckan
måste få 
sin plastavgiftning

då blodet
späs ut
med plastätande robotmycel 

det finns
ingen risk
för flykt

när städerna 
ligger 
i konstant fejd

när de har sett
åkerfolkens ransoner
av algpaté 

när 
självhushållning
är förbudet 

när minnena
av övergångstiden
sviker

för det fanns
en tid
innan gråtiden

det fanns en tid
då gräsmattorna rensades
för maskrosor

då människor 
började
samla

avföring
matjord
frön

hade
högre pris
än batterier

då det allvarligaste brottet
inte var
energi-stöld

då det inte var
förbjudet att motionera
ouppkopplad 

då underhållnings-hyperanfall
inte var
den vanligaste dödsorsaken

det fanns
även en tid
före övergångstiden

kanske
var det
nittonhundra nittiotvå

när francis fukuyama skrev i en bok
att det var 
the end of history

på miljömötet i rio de janeiro
när george bush sa i ett tal
the american lifestyle
is not negotiable

när doktor warren hern skrev i en avhandling
the human species have become
a cancer on the planet

snabb
okontrollerad
tillväxt

invasion
och förstörelse
av naturlig vävnad

avlägsen
kolonisering 

förlust 
av urskiljningsförmåga
av enskilda komponenter

warren hern skrev 
om mänsklighetens
kännetecken

det var
karaktärsdragen
av malign process

som motstår
alla försök
av bekämpning

som fortsätter att växa
även om värden
svälter

och dör
först
när värden dör

warren hern skrev

läste

och allt
började

kollapsa 
ta slut
lösas upp
gråna 

ai-drönarna 
började göra 
regnfria moln

vi kunde
inte längre se
vädret 

himlen
solen
stjärnorna

vi kunde
inte längre
se horisonten

öar och hav
blev allt
som fanns kvar

kommer du spana
efter land
eller båt?

Dikter – Värmlandiopia

Av Camilla Sauvage

Äl skog    kär lek     för tvivlan 

Kärleken Förtvivlad 
Fäller en Tår

Djupet inåt 
Vidden utåt

Stilla vackra dag
Snälla Skärp oss

Värmland 
Hjärtvarma land 
Iskalla inneslutning 

Berättelsens landskap 
Där Vi 
Skapar
Varma vackra 
lilla landet
Som förebild 
För vi bildar Oss
Om 
Hur vackert det är 
I skogarna de gröna
Djupa
Hur rofyllt de står, och 
Ger oss kraft 
Ger oss tröst

De som sett så mycket 
Så många vindar blåsa 
Så mycket mossa trilla
Utan att förlora hopp
Att de kan stå 
En dag till 
För framtiden 
För unga barnen 
Som också ska se 
Och känna tryggheten 
Att en dag 
Är allt lärt
Allt omsatt
Vi sitter i droskan 
Drivet av glädje 
Gemenskap 
Ack, Värm mig Värmeland 

År 2050

Av Anna Suslova

Världen ser väldigt mycket annorlunda ut än vad den var förr. Framstegen inom teknik, medicin och hållbarhet har gjort gigantiska framsteg, större än någon någonsin kunde ha föreställt sig. Mänskligheten har redan överskridit alla sorters sjukdomar, krig och fattigdom. Nu finns det inga rika och inga fattiga, ojämställdheten mellan man och kvinna har försvunnit, alla är lika värda i alla jordens områden. Innovation och kreativitet blev drivkraften bakom det nya samhället och de nya upptäckter som görs varje dag.

Den största förändringen av allt var upptäckten av en ny och oändlig energikälla. I flera sekler hade forskare arbetat för att utveckla en hållbar energikälla. År 2041 har de äntligen lyckats. Forskarna upptäckte ett ämne som var oändligt mycket starkare än vanliga magneter. Många som jobbar igenom fysik har redan kunnat bygga en sådan motor men de hade aldrig en tillräckligt stark magnet för att genomföra laborationen. Inom ett år hade varje hörn av jorden tillgång till miljövänlig elektricitet. Den gamla fossila bränslen blev ett avlägset minne.

Med den nya energin togs frågan om global uppvärmning bort. Men frågan om förorening håller fortfarande på lösas. Användningen av plast blev helt och hållet förbjudet och biologiskt nedbrytbara alternativ infördes. Havet och sjön rensas och nya träd planteras där skogarna har dött ut. Man kan hoppas att framtidens städer kommer bli rena, gröna och hållbara.

Alla barn under 3 år vaccineras mot vitiligo, cancer och andra möjliga sjukdomar som en gång ansågs obotliga. Framtidens sjukhus är utrustade med en mängd virtuella assistenter, robotassisterade operationer och kirurger, vilket gör de medicinska procedurerna mer effektiva.

Allt eftersom tekniken fortsatte att utvecklas hade artificiell intelligens och automatisering tagit över många jobb. Uppgifter som en gång utfördes av människor utförs nu av robotar och maskiner. 

De få individer som engagerade sig i utvecklingen av staden på Mars är riktiga hjältar som hela världen är stolta över. Önskan att skapa en säker och beboelig miljö var deras drivkraft och motivation. 

En stad kräver väldigt många och dyra resurser, särskilt om den är 480 miljoner ljusår bort från jorden. Detta kräver ett stadigt tålamod, innovativ, strålande attityd och en vilja att ta risker.

Trots alla utmaningar och svårigheter som nutidens människor upplever, försöker de vara optimistiska och glada varje ögonblick som går. De ser världen som en plats med obegränsade möjligheter och gör det bästa för att deras generation kan ha en positiv inverkan på världen i framtiden. De hoppas kunna fortsätta det, så länge det går och föra en bättre värld vidare till kommande generationer.

Framtid

Av Fredrika Furehill

Varför söka en framtid när man har ett nu
Inget är säkert, blott ett: det är Du

Skatterna ruttnar när ladan blir full
Men evighetsbarn lever inte för gull

Här härjar råttor och mal och bacill
Men evighetsbarn de hör himmelen till

Vindarna sliter och mänskorna gnor
Men evighetsbarn bär en hemlighet stor

Folk söker framtid, förtvivlad och skum
men evighetsbarn de har himmelska rum

De har Fadern bredvid och de vet vad de har
På framtidens fråga så hade de ett svar

“Det vet min Herre och han ger mig frid.
Evighetsbarn är jag, går i hans tid”

*        *       *

Om jag inte hade Dig och himmelens hopp
Om jag inte visste vad som verkligt är
Tror jag inte jag skulle orka stiga opp
orka springa livets lopp
och fortsätta leva här

Men jag har ditt löfte om att det kommer mer
Du har lovat att detta ej är allt
Det kommer ett svar när man bultar och ber
Det är detta hopp som kraft mig ger
För framtiden ekar kallt

   *     *     *

Vägar är sällan raka
De krokar och kringlar och går
och livet går ej tillbaka
och stannar ej kvar där det står

Välja sin väg och följa
Framåt mot målet lång bort
Hjälper inte att dölja
och låtsas att vägen är kort

Framtiden slingrar och kröker
Jag ser inte långt men jag tror 
när man målet söker
Blir också resan rätt stor

Även det svåra och tuffa
går bra när jag vandrar med dig
Framåt vill jag luffa
Och allt kommer ordna sig

Framtiden – En liten diktsamling utan hopp

Av Micha Foss

Slutet

In i mörkaste natt,
seglar vi två,
min ovärderliga skatt,
säg mig, hur ska det gå?

För livet blev ej,
lik drömmen du fick, 
allt du lovade mig,
med din hoppfulla blick.

Vår värld i ångest förlorad är nu,
den i melankoli har format våra öden,
men med hoppfull blick, kvar står du,
trots att allt som väntar oss är döden.

Fabriken

I den tomma,
gråa, döda,
själlösa, 
kalla, 
skapelsedrömmen,
fanns det en gång,
människor,
naiva,
trötta,
hopplösa,
som med händer,
medvetet,
skapade kopior,
själlösa,
hjärtlösa,
och nu finns,
inga människor kvar,
allt som finns,
är dessa,
mekaniska,
livlösa skal.

Mekaniska spöken

Vid slutet av tiden,
väntar Moder Jord,
men ack så ensam hon står,
när livet i henne, 
sakta förgås.

Allt som är kvar,
som nu tar sig över den
gyllene bron,
är livlösa former,
mekaniska spöken.

De nu omringar henne,
tills sista droppen av livet,
sakta runnit ut, 
och allt som finns kvar,
är hennes ensamma grav.

Framtid

Av Per-Erik Fasth

Är det tidpunkten längre fram eller är det när du och jag blir fler? 

Kanske är det framtiden som utvisar just det. 

Den är stundom svårbedömd, rentav relativt svårbemästrad för somliga och somriga av oss. Framtidens ljushet kan påverkas och mättas av mörkare tankar, särskilt som höstens dunkel och svalka gör sig påmind. 

Framtidstankar sägs stärkas av framtidstro. Medan andra skulle säga att ljusare framtid finns när mörkret tittat in. Nattligt och höstlikt är då inte brist på ljus utan det är då mörkret som lyser. 

Mörkare framtid sägs eggas av dystra tankar, fast hos vissa är det ljust i tanken när mörkret tillåts stå i rampljuset. 

Framtid är de stunder vi påverkar genom vad vi planerar att göra. Framtid är valen du gör, när du bestämmer vilka du spenderar den med. Framtid är när du bokar in det där mötet, för att ha nåt att se fram emot när livet känns allmänt dystert. Framtid för mig, är det du gör som skapar lystret. Framtiden påverkas av det du och jag tänker & det du och jag gör, det vi planerar här och nu. Framtid är konstant föränderlig, som du och jag när vi skiftar kläder, när vi byter deo eller när vi väljer att tänka mer annorlunda än förut. 

Framtid är det du ser framför dig som aldrig tar slut. 

Framtid utan tankar på vår framtid är ingen framtid för oss.